Multisystemiskt familjearbete

Vårljus utvecklingsteam har utvecklat en familjeterapeutisk arbetsmodell där vi systematiskt hjälper föräldrar att arbeta med de risk- och skyddsfaktorer som omger en ungdom. Vi är inspirerade av MST (multisystemisk terapi) och arbetar med konkreta mål, hög intensitet och en systematisk arbetsprocess. Genom bedömningsinstrumentet ESTER och familjens egen uppfattning kan vi tillsammans med familjen utvärdera hur framgångsrikt arbetet varit.

Vid hög arbetsbelastning använder vi kvalificerade underleverantörer som får arbetsledning av oss och följer den struktur för arbetet som kännetecknar arbetsmodellen.

Målgrupp                                                                                                              
Familjer som har ett barn eller en ungdom som uppvisar normbrytande beteende

Fokus
Övergripande mål i arbetet är att barnets/ungdomens riskbeteenden - normbrytande beteenden ska minska eller upphöra. Föräldrarna får hjälp att minska riskfaktorer och stärka de skyddande faktorer som är relevanta för den individuella familjen, genom att samarbeta med och bemöta barnet mer funktionellt och genom att utveckla sitt samarbete med varandra och med andra.

Omfattning
Terapeuten träffar familjen i genomsnitt två gånger per vecka, och kan ha telefonontakt däremellan.Arbetet pågår tills målen är uppnådda eller 3-5 månader.

Samuppdrag - en gemensam början
När föräldrar tackat ja till att samarbeta med oss i ett multisystemiskt samarbete, inleder vi med ett gemensamt samuppdragsmöte. Under mötet får både föräldrar och socialtjänst möjlighet att sätta ord på sin oro för barnet/ungdomen "i beteendetermer", och på vad de hoppas att behandlingsinsatsen ska leda till. Ungdomen involveras och får möjlighet att uttrycka vad han/hon önskar för förändring. Samuppdragsmötet fångar upp vilka resurser som finns hos familjen, hos den unge och i familjens övriga nätverk och sammanhang. Ramarna för insatsen klargörs.

Samskapa en gemensam karta
Under 2-3 veckor gör terapeuten en kartläggning tillsammans med familjen och genom att intervjua viktiga resurspersoner i familjens närhet. Kartläggningen ska leda till en gemensam "förståelse" för hur de aktuella beteendena hänger ihop och upprätthålls i just det här barnets sammanhang. Förståelsen grundar sig bland annant på evidensbaserade risk- och skyddsfaktorer. Utifrån den gemensamma kartan gör familjen och terapeuten vecka för vecka en planering kring vad föräldrarna ska börja "göra annorlunda". Om det är möjligt återförs kartläggningen till familjen och nätverket vid ett nätverksmöte. Fokus vid nätverksmötet är målen för insatsen och barnets, familjens och nätverkets styrkor och resurser.

Börja göra på nya sätt - prova nya strategier.
Behandlingsarbetet bygger på att terapeuten coachar föräldrarna (och andra viktiga nyckelpersoner) genom samtal, modellering och hemuppgifter att börja "göra på nya sätt". Målet är att arbeta med de viktigaste risk-och skyddsfaktorerna. Familjens arbete följs upp varje vecka och nya interventioner planeras utifrån vad som varit framgångsrikt. Ibland behöver arbetet fokusera på de hinder som finns för föräldrar att göra det som behövs. Arbetet fortsätter tills målen uppnåtts och/eller så länge positiva förändringar sker. Även om målen inte uppnåtts påbörjas ett avslutningsarbete efter 3-4 månader.

Sammanfatta och dra lärdom
Under avslutningarbetet får familjen hjälp att återigen koppla samman sina egna och andras nya strategier med de förändringar som skett när det gäller barnets beteende. Föräldrarna får hjälp att förutse återfallsrisker och att planera för detta. Avslutningsplaneringen sammanställs av terapeuten. Familjen uppmuntras att bjuda in sitt nätverk för att presentera sin plan. Vid behov av fortsatta insatser eller fortsatt stöd, till exempel från kommunens egna resurser, kan detta introduceras under avslutningsfasen.